I helgen var vi på TEC, Täby Extreme Challenge som traditionsenligt går av stapeln i april när vädret är som mest nyckfullt. Ellen hade tre individuella adepter på startlinjen och dessutom var många deltagare från våra coachingprogram också anmälda till någon av distanserna! Här berättar vi om helgen som bjöd på häftiga resultat och härlig stämning!
Hur klär jag mig bäst? Hur undviker jag att vätskan fryser? Och ska jag ens satsa på att starta om det blir 10 minusgrader?
Just nu får vi många frågor om vad man ska tänka på inför Sandsjöbacka Trail. Vi har samlat en rad smarta tips kring kläder, energi och utrustning, men tipsar också om mentala strategier och sista-minuten-träning. Dessutom har vi pratat med arrangören om årets bana.
I flera år har min blick som per automatik dragits mot toppen av Mont Blanc från lägenheten i Les Bossons. Under morgonkaffet på balkongen, under mina löpturer i närområdet. Toppen i sig är ganska ointressant om du frågar mig – som en gigantisk snökulle omringad av mycket mer dramatiska spiror. Men detta mytomspunna berg är ju ändå Europas högsta.* Och där står den, i min bakgård, dag in och dag ut. Tittar på mig och frågar: när ses vi igen nästa gång?
Att få resa iväg en hel vecka bara för att träna och fokusera på sig själv är verkligen lyx! Och inte något som jag unnar mig särskilt ofta. Jag hade ingen direkt plan på exakt antal höjdmeter eller antal timmar per dag ute, utan som vanligt så går jag mer på hur det känns i benen och hur trött jag blir, än på objektiva siffror. Alla dagar blev verkligen fantastiska, förutom dag 4 som blev lite väl äventyrlig…
Nu har jag rest med tåg mellan Chamonix, mitt andra hem, och Sverige tre gånger. Såhär efter några tågresor kan jag bara summera min tågupplevelse med ett ord: Jag ÄLSKAR slow travelling! Att ta tåget är inte bara ett bra alternativ för miljön, utan det möjliggör också för fler upplevelser längs vägen.
Hur klär jag mig bäst? Hur undviker jag att vätskan fryser? Och ska jag ens satsa på att starta om det blir 10 minusgrader?
Just nu får vi många frågor om vad man ska tänka på inför Sandsjöbacka Trail. Vi har samlat en rad smarta tips kring kläder, energi och utrustning, men tipsar också om mentala strategier och sista-minuten-träning. Dessutom har vi pratat med arrangören om årets bana.
I flera år har min blick som per automatik dragits mot toppen av Mont Blanc från lägenheten i Les Bossons. Under morgonkaffet på balkongen, under mina löpturer i närområdet. Toppen i sig är ganska ointressant om du frågar mig – som en gigantisk snökulle omringad av mycket mer dramatiska spiror. Men detta mytomspunna berg är ju ändå Europas högsta.* Och där står den, i min bakgård, dag in och dag ut. Tittar på mig och frågar: när ses vi igen nästa gång?
Nu har jag rest med tåg mellan Chamonix, mitt andra hem, och Sverige tre gånger. Såhär efter några tågresor kan jag bara summera min tågupplevelse med ett ord: Jag ÄLSKAR slow travelling! Att ta tåget är inte bara ett bra alternativ för miljön, utan det möjliggör också för fler upplevelser längs vägen.
If not now, when? Fyra små ord som kan ha ett så stort inflytande. Det var en varm sommardag i juli i år som jag läste denna mening på Sampoorna Yogas hemsida. Där och då bestämde jag mig för att anmäla mig till deras 200-timmars yogalärarutbildning (Ashtanga Vinyasa Flow).
Det här med att vara nybörjare på något. Varför är det så tabu? Vi är många som skäms över att vara sämst på något. Alla andra är ju så bra på att springa medan jag är långsam och i dålig form. Eller så kanske du inte vågar springa med någon annan för att du tror att du är för långsam och otränad för att hänga på. Att du kommer att bli avhängd eller att löparkompisen kommer att tröttna.
Under mina tidigare försök att bestiga Mont Blanc (4810 m) är det alltid nånting som har gått fel. Antingen dåligt väder, dåliga förhållanden, eller dålig hälsa. I augusti 2019 var planen att jag och min pojkvän Jost skulle bestiga berget tillsammans, men jag blev höjdsjuk och vi var tvungna att åka tillbaka ned till Chamonix igen. För en månad sedan gjorde jag ett soloförsök på normalrutten men fick vända om på grund av knäsmärta och stenras. Men den här gången öppnade sig en helt ny möjlighet upp för mig.
En månad i Chamonix. Och vilken månad! Jag är nyförälskad i den här platsen som jag besökt så många gånger förr, men aldrig tidigare bott på. Jag har blivit starkare fysiskt, mentalt och klyschigt nog vuxit både som atlet och människa på den här korta tiden. Det är svårt att inte vilja göra allt här — det är ju bara en enda stor lekplats!
Jag startade 2020 sprängfylld av energi och motivation, en intensiv känsla jag inte haft på väldigt länge. Det här var året jag skulle spendera långa dagar i bergen igen, springa häftiga lopp och genomföra egna stora projekt. Jag skulle resa till nya länder och platser, utforska nya stigar och toppar. Men inget av detta kommer att hända…
Hur mycket jag än pratar om det, berättar, hur många ord jag än skriver ned kommer det aldrig att räcka till för att förmedla allt jag fått uppleva bland bergen i Himalaya. Det är så många nya intryck att smälta. Så många erfarenheter, vyer, lärdomar. Detta var min första resa till Nepal - och det är så annorlunda från allt annat jag tidigare upplevt.
Meditation bara för sakens skull? Ja, det här tror jag faktiskt på! Många andra saker vill man gärna göra med ett visst engagemang och kvalitet, och självklart får man ut mer av 10 minuters meditation om man lyckas fokusera, men jag tänker mig att bara det här att sätta sig ner, blunda och andas räcker väldigt långt…
