Så som vi längtat efter att få springa i Norge och de makalöst vackra Sunnmöre-alperna... och äntligen var det dags! Planerna för den här resan har funnits ett tag men tog ordentlig form förra sommaren när Ellen och Samantha sprang turerna, spånade på olika upplägg och såklart — tog de där magiska bilderna som gjorde att resan sålde slut fortare än kvickt! Här kommer vår rapport från #SSCS2017, SEA-TO-SKY CAMP SUNNMØRE!
Nu är det bara att njuta av bilderna och längta till nästa sommar :) Och visst måste väl Johnnys brutna tå ha läkt till dess så att han också får springa i Sunnmöre-alperna?
Lägret arrangerades i samarbete med Injinji
Dag 1 - till fots över två toppar och ner till Stranda
Samling utanför stugan inför första turen. Frågorna var många; vad ska man ha på sig, vad ska man ha med sig, hur länge kommer vi vara ute och kommer det regna?
Vi började med jogg på grusväg hemifrån stugan men alldeles snart tog stigen vid. Upp till sjön Blåvatna var det lätt att följa stigen men sen blev det mer obanat.
Moln, dimma och gråväder, men deltagarna kämpade på uppför de 1000 positiva höjdmeter som dagens tur innehöll.
Till sist nådde vi första toppen: Roaldshornet
Skriv alltid i "turboka"!
Världens bästa lunchutsikt!
Äntligen fick vi springa nedför och solen kom fram!
Efter 1400 negativa höjdmeter var vi alla lite trötta i låren....
Skön känsla att få ta en glass på kajen i Stranda!
Dag 2 - Topptur på Mefjället och skön löpning i Valldal
Egentligen skulle vi tagit en tur upp på Slogen andra dagen, men vädret gjorde att vi kastade om i schemat och valde en lättare tur istället. Det regnade men var varmt och skönt i luften.
Skön stiglöpning med sällskap av får :)
Utsikten!
Uppe på dagens topp!
Magisk nedförslöpning!
Middag hemma i vår stuga <3
Dag 3 - topptur till Slogen "Drottningen av Sunnmöre"
Den här dagen lovade väderleksrapporten bättre väder och därför valde vi att göra toppturen upp på Slogen. Och visst fanns det solglimtar, men 90% av dagen bestod av regn, blåst och kyla — vilket inte var optimalt för toppbestigning...
Lägrets mest populära jacka — Craft Weather Jacket. Många av deltagarna hade snappat upp tipset om den praktiska löparjackan från Craft (en av Ellens absoluta favoritjackor för löpning i tufft väder) och den här dagen behövdes det verkligen en bra regnjacka! (Läs Ellens recension av Craft Weather Jacket här.)
Tre stycken Weather Jacket till :)
Dag 4 - Vertikal K upp på Saksa
Den här dagen var tänkt som vilodag och på schemat var en topptur till Saksa som ger exakt 1000 positiva höjdmeter på 3,5 kilometer. Om det verkligen kunde räknas som vila var omtvistat, men turen blev i alla fall kortare än övriga dagars utflykter.
Just idag fick man välja sitt eget tempo upp och tre av deltagarna ville känna på hur det var att testa sig själva lite. Jocke vann utmaningen att komma först upp till toppen...
...tätt följd av Maria som var uppe två minuter senare.
Ulrika och Jakob på väg upp. Utsikten är liksom inte sann!
Sen drällde vi in ett helt gäng på toppen: Ellen, Jakob och Ulrika.
Och snart kom fler och fler deltagare upp!
Efter en vertikal K känner man sig som en vinnare!
Fika på toppen...
...och sen middag hemma i stugan.
Dag 5 - ultralång äventyrsdag
Vi visste att den här dagen skulle ta tid (så det var ju en himla tur att vi haft vilodag dagen innan ;) ), men exakt antal timmar hade vi ingen aning om. 8-10 timmar var vår gissning innan och till slut hamnade vi på 9 timmar för första gruppen och 10 timmar för andra gruppen. Den här dagen hade vi bäst väder av alla dagar och deltagarna ville liksom inte resa sig upp igen efter pauserna. På vissa av de andra turerna var deltagarna ivriga att ge sig iväg efter fikapauserna eftersom man lätt blev kall, men nu tog alla det njutar-lugnt och så fort vi stannade la sig folk ner som lata katter och började lapa sol. Så fantastiskt härlig stämning och en makalöst vacker tur som innehöll verkligen allt! För vissa kändes scramblingen i tuffaste laget, men med lite extra pepp genomförde alla deltagare hela den långa turen, trots att det fanns ett erbjudande om att korta av rundan något mot slutet. Vilka hjältar!
Foto Samantha Karlsson
Vila på väg uppför den första långa stigningen på ca 1000 höjdmeter. Foto Samantha Karlsson
Snart uppe på första toppen "Fremste Blåhornet".
Välförtjänt vila på toppen. Foto Samantha Karlsson
"Lova att du inte bombar utför nu!" Deltagarna fick lova att ta det försiktigt nedför kammen efter att ha besökt den andra toppen "Heimste Blåhornet".
Svårt att tro att vi kom däruppifrån!
Mot slutet av dagen var det obanad löpning och navigation som gällde. Snacka om att vi blev glada när vi såg den där grinden precis innan mål!
Lägrets guider och turledare; Ellen och Samantha
Hoppas vi ses igen nästa år!
/Ellen, Johnny och Samantha
