Att springa med stavar är lite av en konst. När man ser någon som är riktigt duktig på det så förstår man varför 90% (uppskattad siffra) av deltagarna i ett bergslopp använder stavar. Själva är vi inte så bra på att använda stavar utan tycker mest att de är i vägen (Ellen och Johnny). Kanske har det att göra med att vi lägger vårt fokus på utförslöpningen och mer siktar på att överleva uppför. Men varför vi inte då tar hjälp av stavar är lite svårt att förstå, även för oss själva. Antagligen handlar det om att vi varit lata och inte orkat träna tillräckligt med dem för att de ska bli till någon riktigt hjälp.
Därför har vi tagit hjälp av två ultratrail-bergslöpar-experter, Emmy och Anders, för att svara på frågorna om vad man bör tänka på gällande stavar för löpning. Tillsammans täcker dessa två upp både nybörjarperspektivet och det mer erfarna.
Emmy Karnerud
Emmy Karnerud har sytt egna fästen till stavarna. Foto Festak.com
Emmy Karnerud är ultralöpare och springer inte med stavar till vardags, men använder gärna stavar på lopp som kräver det. Hon tränade stenhårt med stavar inför sitt första stora bergslopp Ehunmilak 100 miles med 11 000 höjdmeter, som hon genomförde 2019. Du följer Emmy på Instagram som @lapersista.
Anders Brohäll
Anders Brohäll. Foto Festak.com.
Anders Brohäll är multisportare och ultralöpare som tävlar inom adventure racing och är tekniknörd. Han sitter också i tävlingsledningen för Hammarby Alpin Marathon och Stockholm Adventure Race. Du följer Anders på Instagram som @enavde99 och @fortsattadventureteam.
Basfakta om stavar
Stavar för löpning finns i olika utföranden. Det kan vara viktigt att ha koll på några basfakta innan vi går in på detaljerna.
Material
Materialet är ofta aluminium eller kolfiber. Aluminium är tåligare, men ofta aningen tyngre än kolfiber (men inte alltid!). Kolfiber är lätt, men skörare och kolfiberstavar bryts lättare.
Spetsen på staven kan också vara gjord i olika material, ex. gummi (tyst och fäster bättre på hala stenar, men inte lika hållbart) eller stål av olika slag (låter mer, men håller bättre och fäster ändå bra på sten).
Handtaget kan vara gjort i olika material, ex av EVA-skum eller kork. Kork är generellt varmare om du har lätt för att frysa om händerna, men lite hårdare att greppa.
Stavar för ultralöpning ska ha en rem som sitter fast vid handtaget och meningen är att man ska vila handloven i remmen för att kunna lägga en stor del av kraften där när man använder stavarna i uppförsbackar.
Ihopfällning
Och de går ofta att fälla ihop på olika sätt — antingen genom att de viks ihop (i tre delar som skapar formen av ett Z) eller att man trycker in delarna i varandra (teleskop-lösning). Båda dessa lösningar är lite meckiga och man bör träna i förväg för att det ska gå av sig själv när man börjar bli trött. Teleskop-stavar har en tendens att gå sönder i “låsningen” och en stav som inte går att låsa i utfällt läge är värdelös. Man kan också använda stavar som inte går att fälla ihop alls och de är generellt billigare.
Man vill att stavarna ska vara en till hjälp när man som mest behöver dem!
Foto Festak.com
Hur tränar man på att använda stavar?
Emmy: Genom att prova. Använd stavar då och då, gärna kortare stunder i början. Det är andra muskler som får jobba och man kan få skav i händerna eller på nya ställen, t ex. under armarna. Och det är ju en av fördelarna — att du fördelar arbetet över fler delar av kroppen. Variera olika stavtekniker; Testa att gå med stavar uppför i backe, precis som när du går vanligt med armarna och använd höger ben, vänster stav fram osv. Testa att ta i med båda stavarna framför dig samtidigt och dra dig upp när det är extra brant. Spring/gå nerför och håll emot med stavarna, testa även här att använda en i taget och båda samtidigt och känn efter hur olika det känns.
Anders: Använd dem! Jag gillar stavar när det är rejält brant. Gärna med skejtteknik, isättning av båda stavarna samtidigt. Men det är ju bra att ha koll på hur det ska göras. Till viss del kan jag uppskatta älghufs uppför, men det är inte helt ofta det funkar när det ska gå snabbt, även om det är sjukt bra träning! Men igen, det viktiga är att du vet hur de ska användas, ju fler gånger de är med ut på pass, desto lättare blir det. Träna också på att inte hålla i staven så hårt. Låt remmen göra jobbet, staven sitter ju fast. Träna in så att du pressar dig upp med handloven snarare är med fingergrepp. Du är betydligt starkare i överarm än i underarm!
Stavarna kan vara till enorm hjälp när man är trött och ska ta sig uppför en brant stigning. Foto Festak.com
Hur väljer man ut vad som passar en?
Emmy: Fundera på om du tänker dig att du kommer använda stavarna hela tiden — alltså på platt mark, uppför och utför eller bara vid någon särskild terräng. Generellt tror jag att rekommendationen är att man ska kunna ha armen rakt ut och med staven utan att luta rätt ner i marken. När jag valde stavar tänkte jag att jag ju skulle använda stavarna mest i uppförsbackar och valde därför kortare stavar. Fundera på vikt och pris. Vikt kan bli viktigt om du ska använda dem på riktigt långa lopp och pris kan vara viktigt om du köper dem för att använda på ett enstaka lopp och då kanske det duger med en billigare variant. Ska du använda dem mycket kan det vara värt att lägga en slant på det. Det är bra att veta hur korta de blir i ihopfällt läge också, så att de funkar i det fäste du tänker dig att ha dem i. Låna gärna av en kompis och testa lite innan du köper!
Anders: Ta reda på vad som passar vid transport i din packning! Passar vikstavar (ihopfällbara) i västen eller i ditt koger? Om inte, sikta på hela stavar som du spänner fast bak när du inte använder dem! Teleskopstavar är inget vidare, de brukar strula i låsningen, och en stav som inte låser är meningslös.
Vad som passar i längd är nog hyggligt individuellt. Personligen gillar jag stavar som är så att jag greppar handtaget precis vid 90 graders armbåge. Längre stavar funkar även bra utför. Kortare passar bättre för klättring.
Du behöver antagligen en ordentlig rem! Se till så att den passar din hand, och går att spänna så att du kan väga mot staven med handloven. Ska du använda stavarna länge är det viktigt att remmen är skön! En ömmande handrygg är inget vidare att släpa på en halv dag.
Anna Allared på vår Tävlingsresa Ehunmilak 2019. Foto Festak.com
Kan man ta vad som helst som kallas gåstav eller vandringsstav?
Emmy: Gåstavar är ofta längre, tyngre och blir inte lika korta vid ihopfällning. Men som sagt; testa dig gärna fram innan du köper!
Anders: En stav är en stav, som är en stav som är en stav. Det är klart att alla typer av (ickefjädrande) stavar funkar för löpning. För rent krasst löps det sällan när du använder stavar. Det är nog snarare en fråga om hur de packas och hur de bärs. Jag gissar också att alla föredrar en stav som väger 200g jämte en som väger två kilo. Med det sagt så följer ofta priset vikten, så det är inte alltid ett alternativ att jaga gram.
Men en viktig fråga att ta ställning till är om man vill ha aluminium eller kolfiber. Aluminium är generellt sett tåligare och billigare än kolfiber. Kolfiber bryts lätt. Kolfiber är oftast lättare än aluminium, men inte alltid. Ett exempel är Mountain King Trail Blaze vs Black Diamond Distance Carbon Z där Mountain King är lättare, trots att den är gjord i aluminium. Skillnaden de två stavarna emellan är i första hand remmen och priset. Mountain King kostar typ hälften och är lättare, men har inte lika bra rem.
Är det något speciellt man ska tänka på?
Emmy: Det är bra att ha något slags fäste på sin väst, eller ett midjebälte eller någon typ av koger där du kan förvara stavarna så att du kan bli av med dem när det känns jobbigt att ha dem. Jag kan tycka det är besvärande att händerna blir lite låsta så att man inte lika lätt kommer åt att klia sig, eller att fixa till något som sitter snett eller så. Av den anledningen är det också skönt att ha ett fäste runt handleden som inte sitter för tight, så att staven liksom kan hänga och slänga lite fritt när man vill pilla sig i näsan ;)
Just det där med att lätt kunna fästa stavarna är viktigt för att kunna bli av med dem fort. Det kan vara vid en vätskestation där du inte vill ställa ifrån dig dem, dels för att de kommer att ramla och du kanske kommer vara för trött för att böja dig och plocka upp dem, och dels för att det är jobbigt att komma ihåg dem hela tiden. Tänkt också på att du ska kunna komma åt dina flaskor och fickor när dina stavar är fästade så att de inte sitter i vägen. Jag har sytt på egna gummiband på min löparväst för att fästa stavarna i.
Anders: Behöver du trugor? Antagligen inte, men det kan vara bra med en vettig stålspets. Framförallt om det ska springas på stenpartier/berg.
Är du ofta kall om händerna så passar sannolikt ett korkhantag bättre än ett i EVA-skum. De håller värmen hyggligt, även om de är något tyngre och hårdare (men du ska inte greppa dem för hårt ändå som sagt).
Var vaksam om det börjar göra ont i axlar och armbåge, och om det inte försvinner inom rimlig tid. Förslitningar i de lederna är inget vidare. Och vad jag förstår inte helt ovanligt om du inte låter kroppen komma ikapp när du börjar. Easy does it.
Spring alltid med spetsarna på stavarna riktade framåt! Då har du koll på att du inte skadar någon annan. Bilden är från Ehunmilak 100 miles. Foto Festak.com.
Generella do’s and don’ts
Emmy: Testa innan du köper, du kanske kommer hata det, eller komma på att det är en annan längd du vill ha. Jag trodde att jag bara skulle ha stavarna i uppförsbackar, men det visade sig att efter 20-25 timmar var stavarna näst intill lika livsnödvändiga nedför, för att avlasta fotsulorna.
Ta ut händerna ur remmarna vid handtagen när du springer utför! Om man faller och sitter fast i staven kan man skada sig mer än man skulle gjort annars.
Var generellt försiktig med stavarna när det är många andra löpare på stigen och se till att ha koll på dem så att du underlättar för andra att passera dig på stigen.
Anders: En sak som inte är helt oviktig är att spetsarna på stavarna ska vara framåt när de transporteras. Alltså när du springer med dem och håller dem i handen. Har du spetsen bakåt finns risken för en olycka om du har någon bakom dig. Helst om du är lagom sömndrucken 20 timmar in i en ultra. I utförslöpor kan man med med fördel bära stavarna i en hand, mitt på staven (men då med spetsen framåt).
En bra sak med stavar är att du kan få en andra chans om du är på väg att vricka foten. Du kan liksom ta emot med staven istället för att dra sönder fotleden. Helt klart bra!
Att använda stavar eller inte? Anders Brohäll har provat både och!
Vi hoppas att vi har kunnat bjuda på lite matnyttig information om hur man tränar med stavar, och vad man ska tänka på när man ska köpa nya stavar för bergslöpning och ultralöpning!
Lämna gärna en kommentar om hur du ser på att springa med stavar!
Nedan hittar du länkar till mer inspiration i form av podcastavsnitt från Ehunmilak 100 och en film som Markus Kjellberg gjort. Dessutom hittar du tillverkarnas rekommendationer om hur du ska gå tillväga när du väljer rätt stavar.
/Ellen och Johnny
Innan starten av UTMB 2017 där Johnny för ovanlighetesn skull använde stavar
INTRESSANTA LÄNKAR
Ett tidigare blogginlägg vi skrev om att springa med stavar 2017
Mer om Ehunmilak 100 miles 2019
Marcus Kjellbergs film från loppet
Vårt podcastavsnitt från resan och loppet (och Ellens race-report)
Tillverkarnas rekommendationer för hur man hittar rätt storlek på stavar
Black Diamond skriver så här angående hur man ska välja storlek på stavar:
For Walking, hiking and backpacking: Stability and support matter most. Size up if you're right on a size cusp. For Running: Uphill propulsion matters most. Size down if you're right on a size cusp. <154: 100 cm
154-171: 110 cm
172-182: 120 cm
183 +: 130 cm.
Mountain King skriver så här när det gäller stavar för ultralöpning:
To check the pole length:
Stand with your race shoes/boots on, elbow bent at 90 degrees and fist clenched as if holding a pole. Measure from the top of your thumb to the floor (easiest against a door frame).This is a good guide to the best pole length for you. Shoe sole depth, arm and leg length all make a difference to the right pole length.