Idag gav vi oss ut på ett ultralångt långpass, out-and-back Domarudden på Roslagsleden. Vi gör det här lite då och då, men inte alls så ofta som vi skulle önska (för det är så fantastiskt härligt!) och säkert mycket mer sällan än de flesta tror. Tanken var att testa lite utrustning inför Sandsjöbacka Winter Trail (12-14 januari) och såklart få lite mer stiglöpning och ruskväder i kroppen.
Och det var verkligen ruskväder idag. Nollgradigt och regn i princip hela dagen. Några stunder var det uppehåll, men inte länge nog för att vi skulle hinna torka särskilt mycket innan nästa skur kom. Och såklart var det halt och djävligt, det har ju varit minusgrader här ett tag och när det då kommer regn på isen så ökar risken markant för att man ska drutta på ändan... Och där det inte var is så var det gegga!
Vi sprang båda i våra Aclima-buffar (100% merinoull) och körde också Aclima's WoolNet underställströja under. Handskar valde vi båda Craft Weather Glove, en lite kraftigare handske som egentligen är för cykling, men som värmer lite mer än de vanliga löparhanskarna vi har.
Ellen ville testa om hennes Inov-8 TrailTalon 250 kändes för tunna efter ett par timmar på stig, men de passerade testet med bravur! Johnny sprang i Altra Timp som har lite mer dämpning och är helt ok på torra stigar, men nu var lite väl halkiga på isen... Är det sånt här underlag på Sandsjöbacka Winter Trail så kör vi nog båda dubbade skor istället (Inov-8 Arctic Claw)!
Strumporna kändes helt rätt, Injinji Outdoor MW Crew Nuwool blir det på Sandsjöbacka!
Det uppstod ett hinder redan efter några kilometer... Tunneln under E18 är alltid vattenfylld, men brukar ha helt ok spänger som man kan gå på. Den här gången hade de rasat totalt och låg helt i osynk en bit in i tunneln. Johnny började helt sonika bygga om lite och vips så kunde vi ta oss över!
Bitvis var vi ganska trötta, kalla och i stort behov av uppmuntran. Särskilt när vi började närma oss Domarudden och "vändpunkten". Vi hade kollat upp Domarudden Kurs och friluftsgård och den skulle vara stängd enligt hemsidan. Det som var lite tokigt var att vi inte hade någonstans längs vägen att fylla på vatten eller köpa extra mat, så planen var att om Domarudden faktiskt var stängd så skulle vi inte vända där (eftersom vi då egentligen hade för lite vatten/energi med oss för hemvägen) utan istället springa vidare ca 5 km till en ICA-affär och sen ta en annan väg hem. Det var bara det att den andra vägen hem skulle innebära massor av asfalt, vilket vi inte var så sugna på... På sommaren finns det ställen längs vägen där man kan fylla på vatten, men de kranarna var nu avstängda för vintern. När vi sprungit 2,5 timmar diskuterade vi om vi skulle vända, för längre än 5 timmar ute i det här vädret kändes tungt. Och dessutom hade vi ingen riktig koll på hur långt vi hade kvar till Domarudden om vi nu ändå skulle springa dit — vi avvek från Roslagsleden och hoppade in på ett motionsspår när vi tänkte att vi nog började närma oss, vilket istället gav oss några extra kilometer.
Efter att ha sprungit en bra stund på det superisiga 10 km-spåret, kom vi plötsligt in på 2,5 km-spåret och var strax framme vid Domarudden. Och det var folk där! Egentligen var restaurangen stängd, men de hade haft julbord idag och bjöd oss på varsin kopp kaffe att ta med. Snacka om att humöret vände och efter den här koppen kaffe bestämde vi oss för att springa hemåt, trots att vi hade lite för lite energi kvar. Lite oansvarigt, men den här gången funkade det och vi sprang på härligt lätta ben hemåt igen. Tänk att en kopp gratis kaffe när man inte räknat med det kan göra en på så gott humör!
Vi startade vid 10 på morgonen och behövde plocka fram pannlamporna sista timmen. Passet blev totalt 45 km, ca 500 hm och vi var ute i 6 h och 30 min. Bra träning inför kommande utmaningar!
/Ellen och Johnny
PS. Kolla gärna in vårt Sandsjöbacka Trail Winter-kit nedan! Där hittar du båda våra favoriter Injinji merinoull-strumpor och Aclima merinoull-buff!