I have a dream
När någon frågar mig vad jag har för drömmar, när jag läser om motivation, drivkrafter, eller vad som är mitt stora äventyr — då går alltid mina tankar till 6-dagars.
Jag har varit ultralöpare sen mitt första ultralopp. Förmodligen har jag alltid varit ultralöpare fast jag inte hade fattat det innan jag kom på idén att springa min första ultra. Det finns någonting i själva processen som är jag. Allt är så förenklat, det handlar bara om att klara av en enda gigantisk utmaning. Ändå är det så komplext. Det hjälper inte om man är en magisk löpare, om inte huvudet funkar. Det hjälper inte om man har ett pannben av stål, om man inte har en mage som funkar. Det hjälper inte om man har en stålmannen-kropp, om man inte har ett team som kan stötta när det behövs som mest. Enkelt men svårt. Det passar mig perfekt.
Även om mitt första 100 miles lopp gick helt fantastiskt bra och slutade med en seger och en riktigt bra tid så är det ändå så att jag är för långsam för att kunna konkurrera mot världseliten. 100 miles (16 mil) är för kort. En riktigt vass löpare kan springa ner mot 12 timmar. En bra dag på en platt bana kanske jag kan komma ner mot 15 timmar. Det räcker inte på långa vägar för att tillfredsställa mina drömmar.
Men jag är bra på att hålla på länge.
Så helt logiskt har jag haft mer fokus på att springa 24-timmars. När det gäller att bara hålla ett jämt tempo utan en massa krångel känner jag mig oslagbar. Men 24 timmar är svårt. Det är en balansgång. Ett litet, litet, misstag kan få ödesdigra följder. Om kroppen är aningens ur slag, du slarvar med energin under en timme, temperaturen är för hög eller du plötsligt får feeling och springer aningens för fort — då kan det gå illa. Misstagen blir snabbt avgörande och du tappar i bästa fall bara tempo, i sämsta fall all rörelse framåt. Men på 24 timmar har du inte råd att tappa en enda minut. Åtminstone inte flera minuter. Det är för kort. På 24-timmars gäller det att göra exakt rätt under alla minuter — hela dygnet — om det skall bli ett världsresultat. Både 100 miles och 24-timmars är för kort för misstag.
6-dagars däremot…
På 6-dagars är fördelarna en snabb löpare har helt oväsentliga. Skillnader suddas ut, alla står inför samma utmaning. Och ska du springa nästan en vecka så är lite slarv en timme eller två möjligt att korrigera och ta igen. Det handlar bara om att hålla sig i rörelse, om att komma igen, och om att inte sluta. Det är saker som jag är riktigt bra på.
På måndag 13 februari är det dags. Jag startar i mitt livs andra 6-dagarslopp. Det första gjorde jag för nästan ett år sedan i USA — det slutade med ett nytt svenskt rekord på 788 km — men också med en mindre kollaps på det sista dygnet vilket berövade mig en drömgräns på 800 km (och 500 miles).
Blir intervjuad under tredje eller fjärde dagen på 6-dagars i USA — då jag fortfarande tyckte att det gick löjligt lätt...
Under allra sista timmarna i USA. Hade kollapsat, duschat, klätt på mig varma kläder och sen promenerat in de sista två varven som behövdes för svenskt rekord.
Strategin då var egentligen att det var ett testlopp. Hur sjutton skall man göra för att komma så långt som möjligt över så många dagar? Svaret som utkristalliserade sig var att det handlar om rutiner. Inte om snabbhet. Inte om magen, det finns tid att äta. Utan om förmågan att fortsätta göra samma sak timme ut timme in, dag efter dag. I USA gjorde jag det, i tre dagar, på fjärde dagen trodde jag att det var ok att rucka på planen. Det straffade sig på dag 5 och på dag 6 fick jag domen. Det var färdigsprunget.
Nu vet jag att det är planen och rutinen som är A och O — där får jag inte tappa fokus. Eller ja, jag kommer ju tappa fokus, jag kommer tappa det mesta av förmågan att ta beslut över huvud taget, jag är nämligen väldigt bra på att fortsätta springa trots trötthet av många dimensioner. Så jag klarar det inte själv. Men Ellen kommer ta hand om mig som en bebis. Mata mig, natta mig, väcka mig. Allt jag behöver göra är att röra på mig.
Det här kan bli riktigt långt.
/Johnny
PS. Gå gärna med i eventet på Facebook så får du uppdateringar och kan skicka hejarop och frågor! Ellen uppdaterar så gott hon hinner med.
Tävlingens officiella sida >
Dessa skor kommer att springa långt...Altra Torin 2.5.