30 dagar kvar, exakt en månad. Inte mycket att spela på. Förhoppningsvis räcker grundträningen, utrustningen är den rätta (samma som jag använde till UTMB förra året, bara lite färre saker eftersom listan på obligatorisk utrustning är mycket kortare) och jag har nya erfarenheter med mig. Håll tummarna för att det räcker till Ehunmilak 100 (EHM100)!
Träning
Vad gäller träningen har jag inte ändrat så mycket jämfört med UTMB-träningen jag gjorde förra våren. Jag har sprungit lite färre rena backpass i Väsjöbacken, mest för att jag känner att jag är tillräckligt bra grundtränad för backlöpningen ändå. Jag har sprungit på våra läger i Montserrat och Javea där det alltid bjuds på mycket tekniska stigar och höjdmeter och det är såklart helt ovärderlig träning inför den här typen av utmaningar. En hel del pass uppför på löpband på gymmet. Styrketräningen hemma har sett ungefär likadan ut som förra året — mycket utfall, balansplatta, "step down", core och en del övnignar för att stärka axlarna (som hoppar ur led titt som tätt). Jag har lagt till mer lågintensiv träning jämfört med förra året, mycket långa promenader i naturen och många av runstreak-passen har blivit kring 10 km långa, fast då i en kombination av jogg och powerwalk. Tycker det har känts skönt att träna på steget då man ska sätta igång att springa igen efter att ha promenerat en stund. Mentalt är det ofta tufft att komma igång med löpning igen, och jag har börjat tvinga mig själv att helt enkelt bara sätta igång helt plötsligt, innan jag liksom har hunnit tänka efter.
Men i år kommer jag inte att ha gjort ett High Coast Ultra sådär lagom långt (2 månader) innan. Alltså tänker jag att jag behöver lägga in ett par nyckelpass för att känna mig riktigt förberedd. Jag vet sen tidigare att första gången jag springer 1000 höjdmeter i backe på länge (på löpband räknas inte för det är inte alls lika jobbigt) så får jag träningsvärk i låren efteråt. Andra gången jag ger mig på det så känner jag ingenting. Samma sak gäller när jag går upp till 2000 hm i backe; träningsvärken kommer som ett brev på posten. I helgen gjorde jag mitt första 1000 hm-pass på länge och imorgon kommer jag att ge mig på 2000 hm. Sen tänker jag mig kanske två stycken 1000 hm-pass back-to-back kring Midsommar-helgen (förhoppningsvis i Norge!). Nåt sånt får räcka. Och sen såklart ett antal kortare backpass där jag bara gör kring 500 hm eller ännu mindre och mer tränar på teknik. Överlag känner jag mig starkare än förra året och grundnivån är högre. Men om det räcker, det vet man aldrig.
Tänkte träna på sten-löpning i Norge som ett av nyckelpassen inför EHM!
14 vändor i Väsjöbacken behövdes tydligen för 1000 hm.
Mycket inspirerande runda ;)
Utrustning
Även på EHM100 kommer jag att köra utan stavar. #nopoles är en tagg som de coola kidsen använder. Vet dock inte hur smart det är på riktigt för eliten springer ju i princip alltid med stavar. Utom Núria Picas, hon föredrar också #nopoles för det mesta. Det kanske är ett dumt beslut när det verkar som om backarna är superbranta och jag dessutom drömmer en form av mardrömmar där jag försöker ta mig framåt i olika lopp, men benen är så sega att jag måste dra mig framåt med hjälp av armarna eller ta pinnar till hjälp från skogen för att liksom "staka" mig framåt. Hoppas att det bara är drömmar och inte en föraning om framtiden... ;) Oavsett så tränar jag aldrig med stavar, känner mig ändå mest hindrad av dem och springer nog bättre utan. Så det får bli så i år också.
Konceptet med etapp-kort fungerade så bra under UTMB att jag kör på det igen, men nu klart förbättrade. Detaljer som jag tagit bort är till exempel snitttempo till nästa kontroll. Det sa mig ändå ingenting. Däremot är det värdefullt att veta hur höjdkurvan ser ut och det hade jag inte med förut. Att visuellt kunna se direkt HUR höjdmetrarna är fördelade och om den långa uppförsbacken kommer först eller sist under etappen är enormt värdefullt. Har skippat roliga klistermärken och fick istället hjälp av dottern att rita och skriva på korten. Förklarade förutsättningarna och hon hittade på att det skulle vara ett "ungefär-lika-med-tecken" framför de tider som inte var riktiga cut-offs, utan bara en ungefärlig tid då jag borde vara vid kontrollen. På de check-points där de drar ett rep och där jag löper risk att bli avplockad har hon skrivit exempelvis "prick kl. 22:25". Färgerna på pappret betyder också olika saker. Rosa lappar är en check-point utan cut-off och jag har själv räknat ut en ungefärlig tidsåtgång på dessa etapper (alla tider är max-tider, förhoppningsvis går det lite fortare än så här). Gula lappar är kontrollstationer (check-points) där de även har en cut-off, de är alltså viktiga att klara på tid. Gröna lappar är stationer att se fram emot, för där finns det inte bara vatten, läsk, bröd, kakor, godis och frukt utan också varm mat (tallrikssymbolen) plus att jag har en drop-bag med egna saker på dessa stationer!
Första halvans etapp-kort.
Andra halvans etapp-kort som placeras i drop-bagen halvvägs.
I drop-bagsen kommer jag framför allt att placera extra energi. En stor skillnad mot UTMB är att man inte får ha egen support längs banan och Johnny kan alltså inte langa mer godis till mig. Man får heller inte ta med sig cola från vätskestationerna utan bara dricka läsk etc. på plats och enbart fylla på vatten att ta med sig. Därför blir det i drop-bagsen mer godis och annan energi, ett par flaskor cola och såklart lite extrakläder.
Skor är ett litet bekymmer... jag sprang UTMB i Inov-8 RaceUltra 270 och de är verkligen helt fantastiska, men på det här loppet ska det enligt uppgift vara lerigt! Tänker då att RaceUltra eventuellt har lite för lite grepp för att fungera riktigt bra. Jag håller på och spanar på Inov-8 Roclite 290, en helt ny modell som på beskrivningen låter som en bra ersättare till RaceUltra (som tyvärr är en utgående modell). Om Roclite290 säger de: "Perfect for wet mountain rock, muddy grass and hard packed trails." Det låter ju precis som EHM! Oavsett så kommer jag att lägga mina gamla RaceUltra 270 i drop-bagen halvvägs, för de vet hur man tar sig i mål, så får jag problem med fötterna så kommer de att springa resten av sträckan av sig själva. Och i skorna såklart Injinji-strumpor!
Hur fin är inte den här turkosa färgen? Finns också i rosa, grått och svart men jag älskar turkost!
Det mentala
Jag har identifierat ett helt nytt problem som inte har något med långa svåra uppförsbackar att göra. Jag har ju en pågående #runstreak som i höst är uppe i 4 år. Runstreaken har hittills klarat sig bra under långa ultror, man springer ju liksom under tiden. MEN jag har börjat med en ny grej; en meditations-streak. Jag är i dagsläget uppe i 170 dagar och som ni förstår så gillar jag konceptet med streaks. Det får mig att verkligen göra det jag åtagit mig och här blir frågan då — hur får jag till en vettiga mediationspass under två dygn på EHM-banan?
Jag använder Headspace-appen. Den kostar lite, men är en grym introduktion till att lära sig meditera och när man kommit en bit på vägen så finns flera serier som är helt fantastiska. Serierna har olika teman, klassiska meditations-teman som till exempel Anxiety, Stress, Acceptance, men det finns också meditationer för att lära sig prestera bättre på jobbet, meditationer för barn (dock på engelska) och meditationer för att lära sig hantera kronisk smärta. Och inom sport-delen finns serier som jag tycker är superrelevanta som till exempel; Motivation, Competition, Focus, Recovery osv.
Jag har försökt meditera med diverse andra metoder och appar tidigare, men det faller alltid på att jag tycker de är för flummiga och har för mycket kopplingar till blommor, olika energiflöden osv. Det passar helt enkelt inte mig så bra. Headspace är däremot annorlunda. Inget flum whatsoever, bara konkreta tips och metoder för hur man ska bli mer närvarande i sin kropp och hur man skapar en distans till jobbiga tankar (märk väl, inte hur man tar bort eller blir av med jobbiga tankar, bara hur man gör för att inte bli så påverkad av dem).
Som tur var så hittade jag nu att det finns en meditation för löpning! Tänkt att göra medan man springer! Den är på ca 10 minuter och jag har testat den en gång, men behöver köra den ett par gånger till för att bli riktigt bekväm med konceptet. Problemet löst — jag kör helt enkelt min löpningsmeditation någon gång under lördagen (och så hoppas jag att jag inte glömmer bort att meditera som vanligt när jag gått i mål på söndagkvällen).
Så, en månad kvar. Hög tid att skärpa till sig vad gäller kost, alkohol, vitaminer/mineraler och sömn. Mycket är redan på plats året om, men det finns alltid förbättringspotential. Tror jag behöver läsa mer skräp-romaner. Se lite mer töntiga TV-serier och lätta och meningslösa komedier. Måla naglarna. Sånt där som påminner mig om att löpningen (och livet!) är en lek som pågår nu. Och hur det går på EHM om en månad avgörs till största delen av hur jag lyckas hantera oron över hur det ska gå idag ;)
/Ellen
